Simning, öppet vatten - Sommarpremiär!

Som vanligt så nojar jag mig alltid innan jag kommer i sjön, det finns ju en massa läskiga saker som man inte ser, som stora fiskar och hajar och sånt. Ärligt jag hade innan jag började träna inför Vansbrosimmet panik att vara ute på vatten där jag inte bottnade. Det hela började då jag som liten skulle läsa boken hajen, men jag kom inte längre än till pojken som satt på en surfingbräda eller om det var en madrass ute i havet och hajen kom och först tog foten och sen slukade killen. Alltså där tog boken och mitt badintresse slut. Tidigare hade jag utan problem simmat ut till ett grund som var lite längre ut men det var nu slut med det. Trots att förnuftet sa att det FINNS INGA HAJAR i insjöar så fattade liksom inte hjärnan det i varje fall. 


Kommer aldrig att glömma första gången då jag skulle simma ute i sjön, det var sommaren 2010 då jag påbörjade klassikern och just med vansbrosimmet. Mats var med upp till sjön eftersom jag inte ville åka själv, jag velade länge innan jag ens tordes hoppa i och jag kom då lika snabbt upp igen.
Mats fick lirka ganska rejält med mig och till sist så hoppade jag i igen och simmade till en brygga 20 meter bort och tanken var att jag skulle simma tillbaka igen, men jag hoppade upp på bryggan hyperventilerande och sa att jag skulle gå tillbaks. Men icke Mats lirkade i mig igen och jag simmade tillbaka, upp på bryggan fortfarande hyperventilerande och med gråten pockandes på utbrast jag: "Jag skiter i klassikern". Det var min första upplevelse att simma utomhus. Paniken var ett faktum men det går ju faktiskt att träna bort för nu kan jag simma ute och utan några problem förutom allra första gången varje säsong som alltid blir lite nerviga. Men från att inte ens våga simma över det djupa i bassängen till att nu äntligen tordas simma ute igen kan jag ge mig en klapp på axeln, för det kunde jag absolut inte tro på innan. Och nej min logiska sida säger att det FINNS INGA HAJAR i en badbassäng, men har man en fobi så har man....

Tillbaka till sommarens premiärsimning i våtdräkt!

På söndag är det dags för årets vansbrosim och inför det bör man ju ha provat våtdräkten och simmat ute i öppet vatten. Så jag drog med mig Lise och Mats för att ta ett par simtag hoppade i och sen upp för  att anpassa mig till vattentemperaturen, ja det är en liten ritual som jag har, anammar även denna på vansbrosimmet. Ut till bojarna för att simma en halvtimme, fixade bara en längd första gången för känseln försvann i armarna av kylan i vattnet. Upp och värma dom lite för att sen ta mig i igen och denna gången var Lise med i också. Hon hängde med fram till bojen för att sedan dra sig tillbaka igen :P


Jag simmade några längder och den här gången gick det något bättre, var totalt ute i 25 minuter men jag måste erkänna att det var förbannat kallt och känslan av att det är ännu kallare upp i Vanån och Västerdalsälven ger ju ingen speciell tröst. Ska nog försöka googla efter strumpor och handskar att sätta på sig för tamejtusan om jag inte fortfarande känner mig kall om fingrarna. 


Efter simningen tog jag en löptur på 6 km och det var riktigt skönt att få värma sig med denna. 


Lise då?
Nja hon kom ju inte så långt kanske 50 meter.... men hon får ju en till chans på Fredag och då bör hon i varje fall simma 500 meter i öppet vatten.