fredag 29 oktober 2010

BodyCombat & Zumba

I dag blev det att testa combat-formen inför söndagens tuffa pass. Det gick riktigt, riktigt bra. Mycket bättre än i onsdags, känner lite i luftrören mot slutet men det kan ju lika gärna vara konditionen som helt lyser med sin frånvaro, men efter några löpturer är den nog på väg tillbaka igen.


Efter combaten beslöt jag mig för att vara kvar och prova Zumba, ooh vad det var kul. Men man är ju lika stel som en kakelugn typ. Men hur kul som helst var det och det kommer jag nog att försöka vara med på fler gånger, hoppas bara att man kan slappna och och låta kroppen leka hej vilt i takt med musiken, vilket är himla skönt.

Har nu en tuff helg framför mig i morgon core och sen besök. Efter det blir det pluggning resten av dagen för på tisdag går nästa tenta. Usch känner lite ångest, skulle också egentligen köra nytt program på coren i morgon men det har inte hunnits med, måste ju träna in den själv först så att allt sitter som en smäck när jag kör igång. Ska även sätta ihop två annonser till hoforsbladet innan onsdag kl. 12 (det blir väl på tisdag natt).

Bäst att sova nu då så man orkar allt man har framför sig.

torsdag 28 oktober 2010

Och ytteligare ett pass som gick bra

Nu känner jag att jag är på gång.
Vikade på step-passet, körde dubbel-step med deltagarna, 6 st., och tänkte ta det lugnt men inte går det heller. Fullt ös från början till slut - svetten lackade så himla härligt att vara igång med träningen igen.

Ser fram emot helgen då jag kan börja köra hårt på core på lördag och sen combat på söndagen, då vi anordnar rosa-bandet dag. Ska bli hur kul som helst.

Nu tänker jag aldrig, aldrig mera bli sjuk :)

Tjohej!

onsdag 27 oktober 2010

Äntligen ett hett träningspass

Äntligen, var det dags för träning igen. Provade kroppen genom att köra igenom ett combat pass med J & M. Hujeda mig vad hårt dom körde dom brudarna. 
Det gick bra till att börja med med strax efter halva passet kom tröttheten och hostan.
Hade tänkt vara kvar för att joina core-passet, men åkte hem istället var ju trots allt första konditionsträningen på nästan 3 veckor. 


I morgon blir en hektisk dag, börjar med heldag skola 8.15 - 17.00 sedan bär det av direkt till hallen för att vara ersättare på StepUp passet, då är det dubbelstep som gäller. Riktigt roligt att vara inhoppare någon gång emellanåt.


Nu känner jag att jag börjar gå åt rätt håll och alltså är frisk och piggelin igen.
JIPPIEEE!!!


Bäst att göra kväller i tid så man orkar i morgon!


God natt alla glada!
Tjingeling!

söndag 24 oktober 2010

SUR!!!

Trodde penicillin skulle hjälpa mig att bli riktigt frisk men det verkar inte vara fallet. Från att ha varit relativt OK, går det nu åt fel håll igen, så någon combat i kväll blir det inte tal om :(
Hur lång tid ska det behöva ta???
Lördagen var OK, startade dagen med lite lätt core-träning skulle sen prova combat med Sanna,  men kände direkt att det inte funkade så jag fick lov att lägga ner det.


På kvällen tog vi cyklarna ner till Daikitchi och njöt av god middag och efterrätt; jordgubbspaj med vaniljsås mums! Men kanske var det cykelturen som satte fart på luftrörskatarren igen för kallt var det. Sen en irish coffe hos S som avslutning på kvällen. Tack för trevligt sällskap!


I morgon blir det hur som helst iväg till hälsocentralen igen för att ta ytterligare prov, ska nog se till att få en tid hos läkaren igen också så han får lyssna på lungorna för nu gör det mer ont när jag andas. Fy vad tråkigt sånt här ska vara, jag vill bli FRISK och kunna träna igen.
Jag har en alldeles egen träningspolis, det är det inte alla som har minsann. I torsdags kom först ett mail om att ersättare söktes till stepup-passet på kvällen eftersom instruktören var sjuk. Sekunden efter kom ett mail från träningspolisen med enbart orden "och du tar inte step i kväll". Men måste medge att det är ganska trevlig med folk som bryr sig om varandra tycker det är alltför lite sånt i världen just nu. 


Kram till alla goa, härliga människor
och en extra stor och varm kram till min alldeles egna träningspolis :)


Tjingeling från surgöken!

onsdag 20 oktober 2010

Halvtid

Bara halva penicillin-kuren kvar :)
Undrar om jag måste vänta tills den är slut innan jag kan börja träna så smått eller kan jag börja när jag känner att jag orkar? Får fundera på det, men jag fortsätter med promenaderna så länge, när vädret tillåter. 
Och om jag är tillräckligt pigg på söndag drar jag nog ner och kör ett lugnt combat-pass med brudarna men avvaktar med instruerandet tills jag vet att jag är bättre. Ibland kan man vara så  klok, tänk om man var det lite oftare :o


Kommer hur som helst att smygstarta träningen på lördag för då är det core igen och jag vägrar ställa in eller leja bort. Kan själv!!!
Den klokheten varade inte länge, typ 4 rader.


Vi säger väl så för den här gången!
Kram alla goa medmänniskor!

måndag 18 oktober 2010

Nystart

Första dagen på mitt nya liv går ju som tåget. 
Började med att kliva ur sängen kl. 8, jaja jag hade väl snoosat klockan en timme då hade tänkt komma upp klockan 7. Men man kan väl inte vara perfekt från början. 
Ner och koka kaffe, upp och duscha medans kaffe kokade. Fixade frukost och därefter satte jag mig vid datorn för att plugga.


Motstod frestelsen för att logga in på FB för att "bara" kolla lite, vilket brukar resultera i att två timmar senare kommit på mig själv att inte ha gjort något. Det var inte lätt kan jag erkänna och det är ju faktiskt när man har svårt att låta bli som man börjar bli beroende. Alltså om man känner sån här abstinens för att man inte loggar in på FB, hur ska det då vara att som missbrukare av något starkare att ha förmågan att själv ta itu med det. Har ju alltid sagt att "det är bara att bestämma sig" men det är faktiskt inte så lätt. Det behövs nog mycket stöd från omgivningen för att kunna klara av vissa svårigheter, att man inte tänker på det oftare innan man dömer någon. 


I mitt nya liv i ingår även medmänsklighet, då jag inte dömer ut människor på förhand och inte känner irritation mot dom som kanske inte mår så bra i detta nu och inte kan hävda sig själva och ta för sig. Det måste ju finnas en anledning eller?
Sen är man olika i olika grupperingar, vissa gånger tar man för sig och visar att man finns medan i andra så kanske man tar ett litet kliv bakåt och håller sig lite vid sidan om. Och det är ju faktiskt inte fel, det måste finnas alla sorts människor för att livet ska fungera.
Men varför fostras vi till att ta för oss, alla är ju faktiskt inte så? Varför kan man istället inte fostras till att hjälpa fram dom som har det lite svårare att ta för sig av det goda i livet. 


Nog med filosoferande för idag avslutar med att lägga in en bild på min söta Ziggy med bara ett öga. Han är en sån härlig katt. 






Med bara 7 dagar kvar av  penicillinkuren säger jag "tjillevippen vet jag" - snart är jag frisk och kry och orkar köra järnet på combaten igen :)

söndag 17 oktober 2010

Träningsvärk trots träningsförbud

Andra dagen med penicillinkuren och därmed träningsförbud och jag har träningsvärk, hur kunde det nu ske? 


Jo det var ju så här... Jag hade äntligen fått till ett core-pass på lördagar för att kunna träna något över huvud taget men jag hade ju bara hunnit få ut informationen på vår hemsida så blev jag sjuk, för att då en vecka senare få träningsförbud tillika. Hur gör man nu, ställer in första passet och därmed går miste om alla som vill upp och träna tillsammans med mig på lördagmornarna eller får en ersättare som tar passet första gången? Tål att tänkas på men inget av alternativen kändes bra för mig så med andra ord, klockan blev ställd och upp och hoppa men det var bara det att jag hade ju liksom glömt att det är på mornarna och kvällarna som det är allra värst. Iväg med ett SMS till Sanna för att kolla om hon skulle med, japp vilken tur en hjälpinstruktör tänkte jag. Så med henne framme på instruktörs-podiet tillsammans med mig var det meningen att jag bara skulle köra igång varje övning för att sedan guida igenom och samtidigt korrigera tekniken på deltagarna. Men, för er som känner mig, hur funkar det? Jag gå omkring och inte träna funkar inte alls. Så det blev att köra lite i varje fall och därmed träningsvärken. Så oerhört skönt det var att träna igen, men måste medge att jag blev sämre då jag kommit hem.


Dövade det hela genom att trycka i mig en mängd chips och nötter, men nu är måttet rågat. Nu är det dags för nytt liv och denna gången ska den där hemska inneboende människan verkligen försvinna. Hädanefter inget godis i veckorna och om det mot för modan ska vara godis på helgen ska det pytteliten mängd. Jag behöver verkligen gå ner dom kilona som någon elak en slängde på mig i somras och kanske ytterligare kilo, det skulle verkligen behövas för att det ska roligt och lätt att springa igen. 


Sen har vi ju också den här lilla detaljen FB, vilket har tagit över mitt liv totalt. Det är det SLUT MED NU! Nu ska jag återta kontrollen över mitt liv och se till att göra det jag tycker är roligt, så det så. 


Tjingeling på ett tag!

fredag 15 oktober 2010

Förhöjd sänka

Idag var det så dags att, efter en veckas sjukdom pallra sig iväg till farbror doktorn. Halv elva fanns det tid och en halv timmes dejt hade jag tillsammans med honom. Ja, det blev väl ca 15 minuter resten fick jag sitta vid provtagningen och vänta på provsvar. Domen: förhöjd sänka alltså jag är sjuk på riktigt; luftrörskatarr. 
Jaha, bara att gilla läget och hålla sig lugn m.a.o. ingen träning på 10 dagar :(


Han tog sig även en titt på en leverfläck på ryggen, tycker den har växt lite på senaste tiden och för att vara säker på att det inte finns några förändringar i den. "Den kan jag ta bort på en gång, det behövs inte ens bedövning". Uhm.. tyckte jag gör det inte ont??? Jag ska träna i morgon kan jag göra det??? "Jag tar bara saxen" tyckte han...
Iväg och leta reda på ett rum vilket visade sig vara upptaget. Vilken tur tänkte jag... men så pös doktorn iväg en liten stund och kom sen tillbaka till sitt undersökningsrum med något i handen. Dra upp tröjan och vips så var leverfläcken borta, bara knipsa bort den så där. Och jag som höll på att svimma när jag förstod att han skulle ta bort den utan bedövning. Kan man ju inte det gör ju ont ju när man skär i en. 
Men nu är den väck den lille rackaren och inte kändes det något heller. 
Tänk att man kan hia upp sig så för något, det är ju precis samma sak med sprutor man tror att det ska göra ont och är sen så förvånad när det är över och man i princip inte har känt något. 


Efter besöket var det bara att pallra sig iväg till apoteket och hämta ut hostmedicinen och penicillinkur på 10 dagar.

Dags att säga welcome medicin och good-bye FOREVER till luftrörskatarren.


Natti! 

måndag 11 oktober 2010

Sjuk igen :(

Sjuk med feber igen! Nu börjar jag verkligen bli urless på detta, när ska jag kunna vara frisk och träna ordentligt. 


 Provade mina nya promenadskor för en vecka sedan och se på attans att man fick skavsår på båda hälarna och inte så lite heller. Har fortfarande inte läkt ordentligt, så då kanske det är tur i oturen att jag blivit sjuk och inte kan träna så kanske dom får läka ihop. 






Har också hunnit vara på konvent i Bollnäs, toppenroligt. 
Passade på att prova på följande pass: 

  • Z-explosion (typ Zumba) 
  • Afro Powerdance 
  • BodyCombat 
  • Free PowerDance
  • Fit to Flex  

En favorit blev Free PowerDance, en blandning mellan yoga, afro och kampsport. Jobbigt och hur kul som helst tiden gick så fort så att det helt plötsligt var slut och tyckte man att man precis hade börjat :)






Just nu ser jag fram emot helgen då jag äntligen ska börja köra core igen. Ska bli superkul men nu måste jag sätta ihop ett nytt core-pass med ny musik framför allt. 


Tjingeling!

fredag 1 oktober 2010

Ännu en höstpromenad

Vad har det tagit åt mig jag som brukar hata promenader har helt plötsligt börjat älska att vara ute och gå. Det är så härligt när det är en fin höstdag med alla höstens färger, jag älskar verkligen hösten när den är så här. Det är så friskt i luften och lätt att andas. 




Tog verkligen en långpromenad i dag, 2 timmar blev det och då avverkade jag hela 1,2 mil. Var så skönt. Så härligt att promenera med en bra bok i lurarna, men tror att jag måste köpa nya hörlurar dom sitter inte riktigt bra i mina öron, ska nog skaffa utanpåliggande i stället för snäckorna.





Promenaden i dag gick runt Lissjön, vilket gör att man kommer förbi ett ställe där bävrarna dämt upp en damm. Vattnet går nästan ända ut till vägen nu och görs det inget snart så kan nog vägen bli underminerad. Såg tyvärr ingen bäver eller vildkatt som Mats kallar dom :). Däremot fanns där ett träd som blivit fällt och det är mäktigt att se hur stora träd dom fäller genom att gnaga ner det.


Fick heller inte se någon björn eller varg på min promenad trots att man har sett båda vid kyrkogården. Skulle gärna vilja se en björn eller varg i vilt tillstånd men sitter nog helst i bilen vid det tillfället. 

På tal om djur i går när jag donade i trädgården fick jag helt plötsligt syn på en liten liten pinne som vandrade uppför mitt ben. Såg lite ut som en vandrande pinne men utan de långa benen som den på bilden har. Men annars såg kroppen precis likadan ut var tvungen att peta på den igen för att se om det verkligen inte var en liten pinne men den böjde sig som en mask alltså pinnen levde :)


Vilka konstigheter man kan stöta på när man tar sig tid att gå utanför dörren.

Nu ska här packas inför morgondagens träningskonvent - vad kul det ska bli!


Tjingeling!