Älskar verkligen skidåkning! Det är så härligt att vara ute i friska luften och göra av med en massa energi. I dag var det relativt kallt då jag drog iväg, ca -12 grader, men kylan klarade jag ganska bra. Jag skulle nog ha vilat en dag till innan jag drog iväg för sliten i överkroppen, axlar, skuldror och triceps och dessutom oerhört tungåkt spår idag hade kommit lite nysnö och fick lov att staka i nedförsbackarna. Inte ens fiende-backen gav upphov till någon enorm fart så jag höll mig på benen i den idag.
Jag har nu också pressat in ytterligare tävling i helgen, Bessemerloppet 52 km. Söndag drar jag i väg på det tillsammans med 2*Kaskela. Trevligt såg inte alls ut att vara sånt hemskt spår det som skrämmer är att det är 3 varv, det blir så himla lätt att tappa fokus vid varvning och hoppa av i stället för att fortsätta. Men det kommer att gå himla bra och vi bryter inte!
Nu blir det ett par dagars vila från skidåkning så att kroppen får läka och bygga muskler sen på fredag är det dags för ett skidpass igen, förhoppningsvis med lite bättre före och lite piggare kropp.
tisdag 15 februari 2011
söndag 13 februari 2011
Engelbrektshalvan 3 mil
I dag var det så dags för Engelbrektshalvan!
Klockan ringde 5.45 och med pirr i magen gick jag upp och fixade frukost med kaffe yoghurt och macka för att kl. 7 bli hämtad av Maarit och Fredrik och iväg till Norberg med nyvallade skidor och gott humör.
Kl. 10.10 var det dags för start och eftersom vi, jag och Maarit, ställde oss långt bak tog det ett tag innan vi nådde fram till starten och tiden började ticka.
Fram till första vätskekontrollen, ca 8 km, gick det relativt bra, bra glid och relativt bra fäste, men superbra kan jag inte påstå att det var. Men det var bara att staka på, vi tog det lugnt från början och stannade till ordentligt vid vätskekontrollen för att fylla på vätska och energi. Men efter 8 km började stigningen uppåt och andra milen var den värsta tog helt slut ett tag och det kändes som ett himmelrike då vätskekontrollen vid 18 km närmade sig. Stannade ett bra tag där också (säkert 5-10 minuter vid de två första vätskekontrollerna). Efter detta kom ytterligare några uppförsbackar och till sist även några nedförsbackar och det var väl tur det tänk om det bara hade burit iväg uppåt :)
Nu är det ju så att nedförsbackar inte är min starka sida och absolut inte plogning, ramlade två gånger första gången tog det stutt då jag plogade nerför så jag föll, tur jag hann undan för eliten som varvade just då. Andra dykningen kom vid värsta nedförsbacken, alltså en ny fiende-backe, som var så sönderplogad och det lustiga var att jag hade precis parerat ett fall och så stuttade det till igen och pladask så låg jag i backen, då blev jag så förbannad så jag bara skrek "fan, och jag som klarade första gången". Bara att masa sig undan för alla som kom efteråt och vad ser jag då jag tittade upp, jo en kille som står och plåtar mig. Jag ryar till honom "du står väl inte och fotar när jag ramlar?" "Nej då" svara han... ha ha men se jag har ju rånarluva på mig så det är i varje fall ingen som känner igen mig på bilden om den skulle råka hamna på nätet :|
Väl på benen igen, ja det är ju inte bara att hoppa upp igen man är ju stel som ett kassaskåp, fortsatte turen utan missöden och helt plötsligt är vi framme vid sista vätskekontrollen och sen var det "bara" 4 km kvar till mål och de kilometrarna gick skapligt bra förutom att jag var enormt slut i överkroppen, triceps, kunde nästan inte staka mot slutet för att jag var så trött.
Efter 3h33min var det så dags att åka över mållinjen och där väntade medaljen och kexchoklad med blåbärssmak, riktigt god. Hade hela vägen sällskap av Maarit, vilket som alltid var lika roligt. Skönt att ha någon man kan prata med på den långa färden. Kroppen klarade loppet skapligt det jag fick ont i är min "gamla" tå och mot slutet hade jag även känningar i en axel. Åkte med lätt knip i magen efter sportdrycken vid första kontrollen, så nästa gång tar jag med egen dryck som jag vet funkar.
Nu blir det vila någon dag innan jag ställer mig i spåret igen, för ut ska jag igen och tanken är att det blir redan på tisdag men då ett något kortare sväng.
Väldigt nöjd med dagen blir det strax soffan i sällskap med Sherlock Holmes, och sen är det dags för sängen och det blir nog en liten sovmorgon i morgon :D
Klockan ringde 5.45 och med pirr i magen gick jag upp och fixade frukost med kaffe yoghurt och macka för att kl. 7 bli hämtad av Maarit och Fredrik och iväg till Norberg med nyvallade skidor och gott humör.
Kl. 10.10 var det dags för start och eftersom vi, jag och Maarit, ställde oss långt bak tog det ett tag innan vi nådde fram till starten och tiden började ticka.
Fram till första vätskekontrollen, ca 8 km, gick det relativt bra, bra glid och relativt bra fäste, men superbra kan jag inte påstå att det var. Men det var bara att staka på, vi tog det lugnt från början och stannade till ordentligt vid vätskekontrollen för att fylla på vätska och energi. Men efter 8 km började stigningen uppåt och andra milen var den värsta tog helt slut ett tag och det kändes som ett himmelrike då vätskekontrollen vid 18 km närmade sig. Stannade ett bra tag där också (säkert 5-10 minuter vid de två första vätskekontrollerna). Efter detta kom ytterligare några uppförsbackar och till sist även några nedförsbackar och det var väl tur det tänk om det bara hade burit iväg uppåt :)
Nu är det ju så att nedförsbackar inte är min starka sida och absolut inte plogning, ramlade två gånger första gången tog det stutt då jag plogade nerför så jag föll, tur jag hann undan för eliten som varvade just då. Andra dykningen kom vid värsta nedförsbacken, alltså en ny fiende-backe, som var så sönderplogad och det lustiga var att jag hade precis parerat ett fall och så stuttade det till igen och pladask så låg jag i backen, då blev jag så förbannad så jag bara skrek "fan, och jag som klarade första gången". Bara att masa sig undan för alla som kom efteråt och vad ser jag då jag tittade upp, jo en kille som står och plåtar mig. Jag ryar till honom "du står väl inte och fotar när jag ramlar?" "Nej då" svara han... ha ha men se jag har ju rånarluva på mig så det är i varje fall ingen som känner igen mig på bilden om den skulle råka hamna på nätet :|
Väl på benen igen, ja det är ju inte bara att hoppa upp igen man är ju stel som ett kassaskåp, fortsatte turen utan missöden och helt plötsligt är vi framme vid sista vätskekontrollen och sen var det "bara" 4 km kvar till mål och de kilometrarna gick skapligt bra förutom att jag var enormt slut i överkroppen, triceps, kunde nästan inte staka mot slutet för att jag var så trött.
Efter 3h33min var det så dags att åka över mållinjen och där väntade medaljen och kexchoklad med blåbärssmak, riktigt god. Hade hela vägen sällskap av Maarit, vilket som alltid var lika roligt. Skönt att ha någon man kan prata med på den långa färden. Kroppen klarade loppet skapligt det jag fick ont i är min "gamla" tå och mot slutet hade jag även känningar i en axel. Åkte med lätt knip i magen efter sportdrycken vid första kontrollen, så nästa gång tar jag med egen dryck som jag vet funkar.
Nu blir det vila någon dag innan jag ställer mig i spåret igen, för ut ska jag igen och tanken är att det blir redan på tisdag men då ett något kortare sväng.
Väldigt nöjd med dagen blir det strax soffan i sällskap med Sherlock Holmes, och sen är det dags för sängen och det blir nog en liten sovmorgon i morgon :D
torsdag 10 februari 2011
Stakning med frånskjut
I dag var det dags att åka med klassikerkompisen, ja hon som har varit hos Tysken och fått en rejäl genomgång av teknik, vallning m.m. Och vilken stil hon har ser så himla lätt ut när hon svävar fram över snön, tänk om man kunde känna så tänker jag när jag åker bakom och stånkar! Kicki var också med på turen men henne såg jag inte för hon låg bakom mig och småfnissade väl åt min teknik, hehe.
I vilket fall som helst fick jag lite ytterligare tips på teknik och det är att mestadels staka med frånskjut och enbart diagonala i uppförsbackar där jag inte orkar staka längre. Och dra på trissor jag bara älskade den åkningen för det första så gick det mycket fortare än att diagonala, vilket jag aldrig trott på tidigare. För när folk pratade stakning trodde jag att man skulle stå still och bara låta överkroppen jobba, staka alltså. Men det här var ju himmelriket och för det andra så blev jag alls inte lika trött i överkroppen för jag fick mer vila i och med att jag gled längre. Jippie känner att det här kommer att gå galant med lite mer träning och det är så kul.
På söndag är det så dags för Engelbrektshalvan, 3 mil.
Har kollat in banprofilen och höjdkurvorna:
Alltså jag tycker inte att det ser alltför jobbigt ut med tanke på Edskenspåret. Där är ju tamejtusan de 5 första kilometrarna uppför, sen går det lite nedför men bara lite tills man börjar klättringen igen upp till ca 7 km sen kommer ett par km nedför.
I den här banprofilen ser det ut att vara relativt lättåkt fram till 7,5 km sen ett par km uppför sen relativt lätt fram till ca 20 km då det går ganska brant uppför i 1 km men sen är det bara att gliiiiiiiida in i mål. Jippie.
Men alla säger att Engelbrektsloppet är jobbigt så det är väl bara att bita ihop och inte tro att det är för lätt.
Det blir väl som det var med Lidingöloppet, alla sade att det var jobbigt, men alltså det var inte jobbigt det var rena döden..... och inte alls roligt som vissa påstår, tänker inte nämna vem. Tur att man har olika idéer om vad roligt är och för min del är det då rakt inte att springa Lidingöloppet i varje fall.
Åter till Engelbrektsloppet (Lidingö är avslutat kapitel och kommer aldrig tillbaka)
Reptider?
Jag brukar ju aldrig titta så mycket på reptiderna men nu gjorde jag det. Repet dras i Svartbäcken kl. 16.30 alltså efter 2o km men alltså, 20 km på 6 timmar borde jag väl ändå klara annars har jag väl inget där att göra (ja om man inte gör illa sig då men då hoppas jag att jag har sånt förnuft kvar så att jag kliver av i stället). Målet stänger kl. 18 och det är samma där, klarar jag inte 3 mil på 7,5 timme då ska jag banne mig inte åka Vasaloppet heller för då får jag ju hålla på i 30 timmar för att åka 9 mil och sååååå kul är det inte!
Ytterligare saker att tänka på är:
1. UR SPÅR-REGELN GÄLLER!
Japp där kom den gamla regeln som vi annamade i skolan då jag var med och åkte skidor, fast då var det jag som fick säga det, inte som nu, nu skriker andra åt mig i stället :D
2. SKATING FÖRBJUDEN
Som om att det var ett alternativ för mig då, jag ska vara glad om jag håller mig på benen i klassisk stil.
Oj, oj, oj, tänk om det finns fiende-backar, hua ja det kommer det ju garanterat att finnas, jaja ner kommer man ju alltid!
Nu är det vila och uppladdning som gäller till söndag, förutom ett litet, litet core-pass på lördag. Skidorna ska lämnas in på vallning och hämtas på lördag nyvallade och härliga med både bra glid och perfekt fäste, för Kämpe han är en pärla på att valla han det är jag säker på.
Förutom skidåkning fick jag lite bonusträning i form av snöskottning i 50 minuter. Snön har bara vräkt ner i dag och jag fick kämpa en del med att få bort den.
Mats han har nog ett sjätte sinne han, för han kom hem då jag nästan var färdig.....
Och snart är det väl dags igen för snön fortsätter att vräka ner och plogen kommer väl den också och lassar in ett ton snö på vår gård. Men innan dess blir det lite hockey Sverige-Tjeckien.
Heja Sverige!
I vilket fall som helst fick jag lite ytterligare tips på teknik och det är att mestadels staka med frånskjut och enbart diagonala i uppförsbackar där jag inte orkar staka längre. Och dra på trissor jag bara älskade den åkningen för det första så gick det mycket fortare än att diagonala, vilket jag aldrig trott på tidigare. För när folk pratade stakning trodde jag att man skulle stå still och bara låta överkroppen jobba, staka alltså. Men det här var ju himmelriket och för det andra så blev jag alls inte lika trött i överkroppen för jag fick mer vila i och med att jag gled längre. Jippie känner att det här kommer att gå galant med lite mer träning och det är så kul.
På söndag är det så dags för Engelbrektshalvan, 3 mil.
Har kollat in banprofilen och höjdkurvorna:
Alltså jag tycker inte att det ser alltför jobbigt ut med tanke på Edskenspåret. Där är ju tamejtusan de 5 första kilometrarna uppför, sen går det lite nedför men bara lite tills man börjar klättringen igen upp till ca 7 km sen kommer ett par km nedför.
I den här banprofilen ser det ut att vara relativt lättåkt fram till 7,5 km sen ett par km uppför sen relativt lätt fram till ca 20 km då det går ganska brant uppför i 1 km men sen är det bara att gliiiiiiiida in i mål. Jippie.
Men alla säger att Engelbrektsloppet är jobbigt så det är väl bara att bita ihop och inte tro att det är för lätt.
Det blir väl som det var med Lidingöloppet, alla sade att det var jobbigt, men alltså det var inte jobbigt det var rena döden..... och inte alls roligt som vissa påstår, tänker inte nämna vem. Tur att man har olika idéer om vad roligt är och för min del är det då rakt inte att springa Lidingöloppet i varje fall.
Åter till Engelbrektsloppet (Lidingö är avslutat kapitel och kommer aldrig tillbaka)
Reptider?
Jag brukar ju aldrig titta så mycket på reptiderna men nu gjorde jag det. Repet dras i Svartbäcken kl. 16.30 alltså efter 2o km men alltså, 20 km på 6 timmar borde jag väl ändå klara annars har jag väl inget där att göra (ja om man inte gör illa sig då men då hoppas jag att jag har sånt förnuft kvar så att jag kliver av i stället). Målet stänger kl. 18 och det är samma där, klarar jag inte 3 mil på 7,5 timme då ska jag banne mig inte åka Vasaloppet heller för då får jag ju hålla på i 30 timmar för att åka 9 mil och sååååå kul är det inte!
Ytterligare saker att tänka på är:
1. UR SPÅR-REGELN GÄLLER!
Japp där kom den gamla regeln som vi annamade i skolan då jag var med och åkte skidor, fast då var det jag som fick säga det, inte som nu, nu skriker andra åt mig i stället :D
2. SKATING FÖRBJUDEN
Som om att det var ett alternativ för mig då, jag ska vara glad om jag håller mig på benen i klassisk stil.
Oj, oj, oj, tänk om det finns fiende-backar, hua ja det kommer det ju garanterat att finnas, jaja ner kommer man ju alltid!
Nu är det vila och uppladdning som gäller till söndag, förutom ett litet, litet core-pass på lördag. Skidorna ska lämnas in på vallning och hämtas på lördag nyvallade och härliga med både bra glid och perfekt fäste, för Kämpe han är en pärla på att valla han det är jag säker på.
Förutom skidåkning fick jag lite bonusträning i form av snöskottning i 50 minuter. Snön har bara vräkt ner i dag och jag fick kämpa en del med att få bort den.
Mats han har nog ett sjätte sinne han, för han kom hem då jag nästan var färdig.....
Och snart är det väl dags igen för snön fortsätter att vräka ner och plogen kommer väl den också och lassar in ett ton snö på vår gård. Men innan dess blir det lite hockey Sverige-Tjeckien.
Heja Sverige!
tisdag 8 februari 2011
Jag hade i varje fall tur med vädret
Idag var det dags att göra en låååååång sväng på skidor. Men efter 1 km simning och en halvtimmes snöskottning gick det bara inte.
I dag hade jag skapligt fäste men då var glidet inte med i stället, fick staka i nedförsbackarna t.o.m. Jag kom i varje fall 13 km fast jag hade tänkt mig minst 2 mil.
Träffade en gammal tävlingsåkare som också hade dåligt glid "beror nog på nysnön", "blir det kallt i natt och fryser till så är nog spåren kanonfina i morgon" trodde han. Han höll på att hinna i kapp mig på slutet, men då flög fan i mig, han ska inte komma här och tro att han kan åka om mig i varje fall, så jag höll undan, hehe! Undrar om han såg hornen??
Men jag säger bara det om gamla "herrar" kan åka så in i vassens fort och det ser så himla lätt ut varför kan då inte jag???
Träning ger färdighet!
Snacka om att jag ska träna skidåkning.... om några veckor 9 mil d.v.s. Vasaloppet efter det åker jag nog i från alla gamlingar i spåret - skulle inte tro det!!!! Dom är vassa dom där gamlingarna.
Men först ut är Engelbrektshalvan på Söndag, 3 mil är inte att leka med det heller.
Men för att fixa det behöver jag nog vila kroppen nu, för överkroppen, skuldror & triceps värker av trötthet när jag är ute i spåret.
Tro det eller ej så höll jag mig på benen i dag t.o.m. i fiendebacken, jiha och jag hade ju enorm tur med vädret, solen sken och inte speciellt kallt.
Summa sumarum så var det en enorm härlig dag för skidåkning!
I dag hade jag skapligt fäste men då var glidet inte med i stället, fick staka i nedförsbackarna t.o.m. Jag kom i varje fall 13 km fast jag hade tänkt mig minst 2 mil.
Träffade en gammal tävlingsåkare som också hade dåligt glid "beror nog på nysnön", "blir det kallt i natt och fryser till så är nog spåren kanonfina i morgon" trodde han. Han höll på att hinna i kapp mig på slutet, men då flög fan i mig, han ska inte komma här och tro att han kan åka om mig i varje fall, så jag höll undan, hehe! Undrar om han såg hornen??
Men jag säger bara det om gamla "herrar" kan åka så in i vassens fort och det ser så himla lätt ut varför kan då inte jag???
Träning ger färdighet!
Snacka om att jag ska träna skidåkning.... om några veckor 9 mil d.v.s. Vasaloppet efter det åker jag nog i från alla gamlingar i spåret - skulle inte tro det!!!! Dom är vassa dom där gamlingarna.
Men först ut är Engelbrektshalvan på Söndag, 3 mil är inte att leka med det heller.
Men för att fixa det behöver jag nog vila kroppen nu, för överkroppen, skuldror & triceps värker av trötthet när jag är ute i spåret.
Tro det eller ej så höll jag mig på benen i dag t.o.m. i fiendebacken, jiha och jag hade ju enorm tur med vädret, solen sken och inte speciellt kallt.
Summa sumarum så var det en enorm härlig dag för skidåkning!
söndag 6 februari 2011
Ibland funkar inget!
I dag var det meningen att ta en långtur på skidor för att se om kroppen håller till Engelbrektsloppet. Men med en hel mängd misstag blev det inte alls så långt. Det första var att skippa "rånarluvan" vilket gjorde att det kändes som att lungorna skulle sprängas efter ett tag... Måste visst ha den trots att det bara är ett par minusgrader. Andra misstaget var att jag var enormt sliten i kroppen efter en hel del träning denna vecka, vilket gjorde att jag inte orkade; varken staka eller köra diagonal-skidåkning fungerade. Blev till att korta ner passet drastiskt och bara köra ett kortare pass. Tror det blev ca 1 mil för ytterligare misstag var ju att glömma pulsklockan med GPS, den låg kvar hemma. Idag var tydligen en sån dag då inget ska fungera.. men med lite vila och mat i kroppen så blir det mycket mycket bättre i morgon.
Fundering????
Ska jag eller ska jag inte köra combat i morgon kväll. Skulle gärna vilja spara kroppen och köra på med skidåkningen i stället. Det är ju bara en vecka kvar till loppet och behöver åtminstone ut en 3-mils sväng för att se att det fungerar. Samtidigt så är ju combat så himla roligt...
Typiskt I-landsproblem kan man tycka....
Tjingeling!
Fundering????
Ska jag eller ska jag inte köra combat i morgon kväll. Skulle gärna vilja spara kroppen och köra på med skidåkningen i stället. Det är ju bara en vecka kvar till loppet och behöver åtminstone ut en 3-mils sväng för att se att det fungerar. Samtidigt så är ju combat så himla roligt...
Typiskt I-landsproblem kan man tycka....
Tjingeling!
fredag 4 februari 2011
Ändrade planer
Ibland blir det bara ändrade planer och man måste prioritera något annat före träningen. Så blev det i dag tur jag hann simma en km i varje fall. Uppe med tuppen med andra ord kvart i sex för att åka ner till frukostsimningen på hallen. Attans jobbigt att komma upp men ack så härligt då man är färdigsimmad och sitter vid frukostbordet.
Det som var tänkt i dag var skidåkning minst 3 mil, men dom planerna får sparat tills i morgon för kl. 9 ringde telefonen och en tänkt arbetsgivare ville träffa mig. På med mascaran och med mitt bästa leende drog jag iväg till Gävle för att höra vad dom hade att säga. Och det var inte lite det, 10.30 var jag där och 14.30 var jag färdig och jaaaaaaaaaaaaa det blir ett jobb, med start senast den 1:a Maj. Vad betyder då det? Jo om det kommer in uppdrag blir det före annars är det den 1:a Maj som gäller och innan dess ska jag gå en liten kurs på 2 veckor. Förhandlare som man :o är fick jag även upp lönen lite så det kändes riktigt bra.
Känns riktigt, riktigt bra att äntligen ha bestämt sig, har även ett erbjudande från ett annat företag, men dom går miste om den här bruden för tillfället.
Så istället för skidåkning i dag blev det ett jobb och det är ju inte fy skam det :)
Trevlig Helg!
Det som var tänkt i dag var skidåkning minst 3 mil, men dom planerna får sparat tills i morgon för kl. 9 ringde telefonen och en tänkt arbetsgivare ville träffa mig. På med mascaran och med mitt bästa leende drog jag iväg till Gävle för att höra vad dom hade att säga. Och det var inte lite det, 10.30 var jag där och 14.30 var jag färdig och jaaaaaaaaaaaaa det blir ett jobb, med start senast den 1:a Maj. Vad betyder då det? Jo om det kommer in uppdrag blir det före annars är det den 1:a Maj som gäller och innan dess ska jag gå en liten kurs på 2 veckor. Förhandlare som man :o är fick jag även upp lönen lite så det kändes riktigt bra.
Känns riktigt, riktigt bra att äntligen ha bestämt sig, har även ett erbjudande från ett annat företag, men dom går miste om den här bruden för tillfället.
Så istället för skidåkning i dag blev det ett jobb och det är ju inte fy skam det :)
Trevlig Helg!
onsdag 2 februari 2011
Skidåkning med valla
Träningen går som beräknat. I dag var det dags för milen och den tog jag i Edskenspåret igen eftersom min klassikerkompis Maarit åkte på golfen i går och det spåret verkar verkligen suga just nu. Solen sken och spåret var faktiskt riktigt bra förutom att det var lite sönderåkt på vissa ställen. Superhärligt med andra ord. Tejpen är borta och nu är det fästvalla som gäller. Just nu sitter valla för +3 grader och uppåt (tyckte jag gubben sa). Han är bra snäll som vallar mina skidor, men den vallan som sitter på just nu funkade inte riktigt bra i dag; bakhalt som attans. Om jag slapp bakhalt kunde jag lägga den energin på något annat i stället, som att komma lite längre t.ex.
Undrar vad det blir för valla på fredag då när jag ska ut på 3-4 mil, en sak är säker det blir inte bakhale-vallan den är inge bra :)
I morgon är det vilodag och lunch i Gävle med en f.d. arbetskollega, det ser jag fram emot.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)