Cykel kan göra ont

Nu har den hänt, det jag har gått och bävat för. Det tog i varje fall lite mer än ett år efter att jag köpte cykeln, men nu var det dags. I Söndags var det dags för en litet längre cykeltur igen, det började med att jag hade sovit väldigt lite närmare bestämt ca 4 timmar. Sambon var ute och drack öl så jag fick hämta honom mitt i natten eller snarare tidigt, tidigt på morgonen för telefonen ringde 2.10 och jag skulle åka 6 mil. Hemma igen kl. 3.30 med en karl som skulle jävlas. Somna om och upp kl. 7.00 då klockan ringde mötte upp med 2*Kaskela för att ta oss ca 9-10 mil. Efter dryga milen vände en Kaskela orolig för att åskan skulle komma men vi andra vi fortsatte och klarade oss helt utan åska och blixt. Cyklade och cyklade och cyklade och efter ca 6 mil tog jag helt slut, låren stumma och energin totalslut efter brist på sömn och lite dålig näringsintag kvällen innan.
Tänkte stanna och ringa Maarit som var och handlade att hon fick plocka upp mig på vägen hem, men Fredrik peppade och jag fortsatte. Så kom regnet och jag skulle stanna och ta på regnjackan. Åkte in på busshållplatsen, lossade vänster fot och helt plötsligt började cykeln ramla åt höger alltså åt det hållet som foten fortfarande satt fast i pedalen, och jag följde med förstås. Det hela gick i slowmotion och jag såg diket ca en halvmeter djup komma närmare och plötsligt var jag där och gjorde en kullerbytta med cykeln måste ha varit en syn för gudarna när både jag och cykeln slog volter ni vet sån där som cirkusartister gör 2 och 2, men jag gjorde det med cykeln.



Här gör det lite ont men inte värre än att jag kan cykla på Fredag!



Så var det gjort också och det var ju tur att varken jag eller cykeln gick sönder :)



Här kommer jag nog aldrig att stanna igen!





Med nöd och näppe tog jag mig sista biten hem och då var cykeln billig kan jag meddela för jag var helt slut. Klämde i mig lite pasta med tonfisk och energidryck för att snabbt återhämta mig till kvällen då jag skulle hjälpa till med combat passet.