Vansbrosimningen närmar sig

I dag blev det simning 3 km för att se hur kroppen funkar. Det var helt ok, förutom att det gick lite för långsamt, min förhoppning är att jag ska kunna slå förra årets tid på 1:11:04 men det blir nog inte så himla lätt känns det som. Önskar att jag kunde crawla men jag har verkligen försökt lära mig, hyperventilerar och har inte klarat med än 25 meter i sträck. Men efter dagens genomkörare på 3 km vet jag att jag orkar och då kanske jag kan köra lite crawl i helgen istället för långdistanser för att träna när jag har expertisen med, d.v.s. min systerdotter (om inte annat kan vi ju alltid träna på vändningar, hehe)

Trodde att jag skulle bli ensam i hallen i dag eftersom det var så varmt och skönt ute, men det var fler som trotsade värmen och gick in i badhallen. Men kan inte påstå att det var någon trängsel i motionssimmet, fick en egen bana att simma på. Fick några karlar bredvid som försökte hänga med i tempot men se det gick inte, jag var lite för snabb för dom. Ja, ni läste rätt jag, moi, Carina var för snabb för gubbarna... Dom var tvungna att crawla för att hänga med i tempot och simma ifrån mig. En försökte hänga med i bröstsim han klarade två längder sen fick han vila... hehe jag gjorde 120 längder...



Vilka ringar man får efter 3 km i simglasögon och lite ont gör det....



Parkering för hänglås kanske något att använda hemma på hallen man slipper glömma hänglåset,
bara nyckeln man ska komma ihåg ;)

Vätternrundan 2011 - The story del 1/3

 

Fredag 17 Juni kl. 20.00 starten går och iväg på cykel. Snacka om att vara fokuserad, fatta det gäller 30 mil på cykel. Nåja nu är man här så det är bara att bita ihop och fokusera och det var precis det jag gjorde, fokuserade. På med tunnelseendet och att vara social det var bara att glömma. Första timmen gick tankarna fram och tillbaka, fortsätta cykla, inte fortsätta cykla, fortsätta cykla, inte fortsätta cykla. Nåja jag cyklar till första depåstoppet så tar vi resten därifrån.

Efter 44 km kom första depåstoppet i Hästholmen, stannade för att ta lite dricka och klassikerkompisen för att göra ett besök på bajamajan… (första besöket på turen). Bestämmer mig för att fortsätta till Jönköping så får vi se hur jag gör där, så iväg det bar igen. 

Sakta men säkert mot nästa depåstopp i Gränna. Nu hade vi avverkat 8 mil, och det var verkligen mörkt nu. Den här gången var det min tur att gå på bajamajan (men även M passade på att springa på dass). Eftersom det inte fanns något lyse på toa tog jag min lykta från cykeln och lyste upp inne så man inte satte sig i något oönskat…. Just det ja i Gränna var det kullerstenar och det var det värsta jag någonsin cyklat på.


Nu är det ca 2 mil kvar till Jönköping och köttbullar med mos. Så vi satte oss på cyklarna igen och drog i väg. Nu blev det cykellyse på både fram och bak. Det började även bli lite kallt, så på med extra vantar och regnjacka för att försöka hålla sig lite varm. Fortsatte framåt och cyklade om en del som inte hade lyse bak snacka om tokig, man syns ju inte och är lätt att bli påkörd. Innan vi var framme vid nästa depåstopp hade det blivit rejält kallt och jag frös extremt mycket, hade också börjat bli lite trött.

Efter 5 timmar var vi äntligen i Jönköping, hade tagit lite längre tid än jag hoppats på men vi var framme i varje fall. Nu var det dags att få i sig lite mat och framförallt att värma sig, tur att det fanns både varm mat och kaffe. Och Maarit hon passade på att besöka majorna två gånger och jag fick hålla upp dörren så hon såg något eftersom det var så mörkt J

Nu var det dags att göra det viktiga valet, bryta eller fortsätta cykla. Turen ner hit hade verkligen inte varit en dans på rosor. Jag hade haft det väldigt, väldigt tufft. Låren började ta slut eftersom vi ofta hamnade i klungor som cyklade lite för sakta och var nere på så låg fart i uppförsbackarna så att man nästan stod still. Jag har inte lårmuskler för att kunna köra på det sättet. Snacka om att tankarna svischade fram och tillbaka i huvet fortsätta eller inte fortsätta?!?!

 

Lite förvirrad var jag nog men nu har jag i varje fall ändrat rubriken från Vasaloppet till Vätternrundan i stället. Tror inte det är så himla kul att åka Vasaloppet på skidor mitt i sommaren :P

I MÅL!!!!

Vätternrundan 2011 - check!

Då var det dags

att ta sig an sista utmaningen i klassikern kl. 20 i kväll går starten, utvilad och peppad som tusan :)
Vädret ser ut att bli relativt bra, men det kommer att blåsa lite om man tror yr och smhi, ja lika bra att kolla in bägge, jämföra och ta det som ser bäst ut!

Nedräkning

Det börjar närma sig. Exakt 2 dygn kvar till start just nu och vädret ser ut att kunna bli riktigt gynnsamt. Härligt att få ta en cykeltur runt Vättern under Fredagsnatten, konstiga nöjen man har nu för tiden, hur kunde det bli så här?!? Åldern?? Ja kanske det men man ska väl hinna med så mycket som möjligt innan man går in i dvalan!

Det är o:et i ordet som gör'et

obra, osmidig, i oform - Ja helt enkelt i urusel form blev känslan efter kvällens löppass, därför klämde jag in lite core-träning också och då fick jag ännu ett kvitto på den obra formen som jag är i just nu. Dags att ändra på det. Mer träning åt Carina!

Cykel kan göra ont

Nu har den hänt, det jag har gått och bävat för. Det tog i varje fall lite mer än ett år efter att jag köpte cykeln, men nu var det dags. I Söndags var det dags för en litet längre cykeltur igen, det började med att jag hade sovit väldigt lite närmare bestämt ca 4 timmar. Sambon var ute och drack öl så jag fick hämta honom mitt i natten eller snarare tidigt, tidigt på morgonen för telefonen ringde 2.10 och jag skulle åka 6 mil. Hemma igen kl. 3.30 med en karl som skulle jävlas. Somna om och upp kl. 7.00 då klockan ringde mötte upp med 2*Kaskela för att ta oss ca 9-10 mil. Efter dryga milen vände en Kaskela orolig för att åskan skulle komma men vi andra vi fortsatte och klarade oss helt utan åska och blixt. Cyklade och cyklade och cyklade och efter ca 6 mil tog jag helt slut, låren stumma och energin totalslut efter brist på sömn och lite dålig näringsintag kvällen innan.
Tänkte stanna och ringa Maarit som var och handlade att hon fick plocka upp mig på vägen hem, men Fredrik peppade och jag fortsatte. Så kom regnet och jag skulle stanna och ta på regnjackan. Åkte in på busshållplatsen, lossade vänster fot och helt plötsligt började cykeln ramla åt höger alltså åt det hållet som foten fortfarande satt fast i pedalen, och jag följde med förstås. Det hela gick i slowmotion och jag såg diket ca en halvmeter djup komma närmare och plötsligt var jag där och gjorde en kullerbytta med cykeln måste ha varit en syn för gudarna när både jag och cykeln slog volter ni vet sån där som cirkusartister gör 2 och 2, men jag gjorde det med cykeln.



Här gör det lite ont men inte värre än att jag kan cykla på Fredag!



Så var det gjort också och det var ju tur att varken jag eller cykeln gick sönder :)



Här kommer jag nog aldrig att stanna igen!





Med nöd och näppe tog jag mig sista biten hem och då var cykeln billig kan jag meddela för jag var helt slut. Klämde i mig lite pasta med tonfisk och energidryck för att snabbt återhämta mig till kvällen då jag skulle hjälpa till med combat passet.