Jag - en svensk klassiker

Det var tufft många gånger men det gick vägen till slut!

Ja tamejtusan nu är jag 

en svensk klassiker

Vilken härlig känsla!

Träningen fortsätter

I helgen fick jag verkligen till träningen passade på medan Mats var borta och inte kunde kommentera mina träningspass. Hann med både 2 pass simning inför Vansbrosimmet, step och core och 2 pass löpning varav en backträning, och den gick inte av för hackor, trodde låren skulle sprängas på vägen hem. Det andra löppasset var på Söndagen tillsammans med Sanna men då började mina muskler ta slut efter all träning i helgen. Fick lov att dra ner på tempot för med lår stumma som jag vet inte vad det gick absolut inte bra att springa.


I Söndags kväll packade jag väskan och drog iväg till Katrineholm, sista veckan innan semestern, ska bli skönt att bara få vara på hemmaplan ett tag (5 veckor). Förutom att ha jobbat 10 timmar/dag har jag hunnit med ett träningspass. Var ut och letade efter ett spår på 5 km som skulle starta vid Lövåsen men det hittade jag inte. Däremot såg jag en skylt som pekade mot ett vattentorn så dit drog jag och trodde att det skulle vara en bra bit dit, men icke. Tog ett varv runt vattentornet och funderade vad jag skulle göra, då såg jag en stig in i skogen. Får prova den tänkte jag, om jag bara följer stigen och inte viker av är det bara att vända och springa samma väg tillbaka så slipper jag komma vilse....
Förvånad blev jag att, efter enbart ett par minuters löpning, komma fram till ett villaområde. Hmmm fortsatte på cykelvägarna och fick springa fram och tillbaka och irra runt lite för att till sist, efter 3 km, komma tillbaks till vattentornet. 
Tänkte köra lite intervaller runt tornet varannat varv lugnt tempo med vartannat i högre tempo. Men fixade bara två varv innan magen sade stopp och jag var tvungen att rusa till bilen och dra iväg till hotellet. Puh det var i sista sekunden... ja det var nog inte så bra att käka raggmunk med fläsk till lunch när man ska ut och springa.
Nu ser jag fram emot hemresan och njuta av den kommande ledigheten, 5 hela veckor :D

Vätternrundan 2011 - The story del 2/3

Det är bara att bita ihop...
Självklart fortsatte jag cykla och det var nu dags att dra sig mot nästa delmål, d.v.s. Fagerhult en resa på 3 mil. Vi hade kommit överens om att börja ta pauser mellan depåerna också för att räta på kroppen lite. Ja, efter att frusit som en tok var det dags att dra sig mot cykeln, absolut inget jag såg fram emot just då, det var kallt inne i ladan (som tur var fick vi varm mat) men vad skulle det då inte vara ute. Men väl på cykeln och på väg fick vi en glad överraskning, varmare vindar på väg. Så himla skönt kändes som gudarna var med oss en stund igen men så kom backarna som man hört talas om efter Jönköping samt en nerförsbacke som de varnar för eftersom det är en rondell i mitten av backen. Jag kände att jag var tvungen att dra lite och få hjälp av nerförsbackarna för att orka uppförsbackarna så jag körde mitt eget tempo och väntade in Maarit väl uppe på toppen för hon har ju lår som heter duga har ni sett musklerna, ja dom fixar ju uppförsbackarna i lågt, lågt tempo och lätt som en plätt.
Efter 17 km var det så dags för en liten paus med energiintag och chitchattande lite med en kille som ska göra klassikern 5 ggr. Fatta klassiker 5 ggr, han måste tamejfan vara tokig som utsätter sig för Vätternrundan 5 ggr. Missförstå mig inte jag älskar min merida och att cykla men 30 mil var några mil för långt. Innan det var dags att fortsätta skulle klassikerkompisen förstås på ... ja ni vet väl. Hur många gånger var vi uppe i nu, jo 5 ggr... och vi har inte ens kommit halvvägs på vår cykeltur.


Vidare mot Fagerhult och precis när vi satt oss på cyklarna igen såg vi tidtagningsmattorna bara några meter från oss jaja vi stannade inte på rätt sida denna gång. Under tystnad fortsatte vi och hittade några bra dragkompisar allra helst en tjej som höll vårt tempo och himla lätt att hänga på henne. Tyvärr stannade hon inte vid depån utan vi fick klara oss själva... Det hade också börjat ljusna och solen syndes vid horisonten, så vackert.

 

Nästa stopp var Hjo där det var dags för mat igen, men dit var det ca 4 mil så det var bara att hoja vidare om man ville ha käk. Sagt och gjort men innan var det dags för ett besök. Den här etappen kommer jag inte ihåg så mycket från var nog rejält trött och bara trampade på förutom när vi tog ett stopp mitt emellan och tjoade när vi hade kommit halvvägs. Alltså vi hade cyklat i 7-8 timmar och hade bara kommit halvvägs.
Kommer det att gå, nja nästa beslut får komma efter maten i Hjo. Om jag inte missminner mig så var det dags för ett besök här med... (6)






Äntligen framme i Hjo och här skulle så nästa beslut tas, fortsätta eller lägga sig och sova... Men först lite mat innan hjärnan orkade ta några beslut men kan inte påstå att man var speciellt hungrig, men det var lika bra att proppa i sig lite energi. Lasagne var det som bjöds på här och kompisen ja hon passade på 2 ggr (8)
Jag hade börjat få ont i insida lår och var tvungen att stretcha det vid varje stopp, hmmmm känns inte riktigt bra det här :|
Men klart jag fortsatte har jag tagit mig 2/3 på resan så tar jag mig säkert de sista 10 milen också... om inte annat så på ren tjurighet.

Vansbrosimningen närmar sig

I dag blev det simning 3 km för att se hur kroppen funkar. Det var helt ok, förutom att det gick lite för långsamt, min förhoppning är att jag ska kunna slå förra årets tid på 1:11:04 men det blir nog inte så himla lätt känns det som. Önskar att jag kunde crawla men jag har verkligen försökt lära mig, hyperventilerar och har inte klarat med än 25 meter i sträck. Men efter dagens genomkörare på 3 km vet jag att jag orkar och då kanske jag kan köra lite crawl i helgen istället för långdistanser för att träna när jag har expertisen med, d.v.s. min systerdotter (om inte annat kan vi ju alltid träna på vändningar, hehe)

Trodde att jag skulle bli ensam i hallen i dag eftersom det var så varmt och skönt ute, men det var fler som trotsade värmen och gick in i badhallen. Men kan inte påstå att det var någon trängsel i motionssimmet, fick en egen bana att simma på. Fick några karlar bredvid som försökte hänga med i tempot men se det gick inte, jag var lite för snabb för dom. Ja, ni läste rätt jag, moi, Carina var för snabb för gubbarna... Dom var tvungna att crawla för att hänga med i tempot och simma ifrån mig. En försökte hänga med i bröstsim han klarade två längder sen fick han vila... hehe jag gjorde 120 längder...



Vilka ringar man får efter 3 km i simglasögon och lite ont gör det....



Parkering för hänglås kanske något att använda hemma på hallen man slipper glömma hänglåset,
bara nyckeln man ska komma ihåg ;)

Vätternrundan 2011 - The story del 1/3

 

Fredag 17 Juni kl. 20.00 starten går och iväg på cykel. Snacka om att vara fokuserad, fatta det gäller 30 mil på cykel. Nåja nu är man här så det är bara att bita ihop och fokusera och det var precis det jag gjorde, fokuserade. På med tunnelseendet och att vara social det var bara att glömma. Första timmen gick tankarna fram och tillbaka, fortsätta cykla, inte fortsätta cykla, fortsätta cykla, inte fortsätta cykla. Nåja jag cyklar till första depåstoppet så tar vi resten därifrån.

Efter 44 km kom första depåstoppet i Hästholmen, stannade för att ta lite dricka och klassikerkompisen för att göra ett besök på bajamajan… (första besöket på turen). Bestämmer mig för att fortsätta till Jönköping så får vi se hur jag gör där, så iväg det bar igen. 

Sakta men säkert mot nästa depåstopp i Gränna. Nu hade vi avverkat 8 mil, och det var verkligen mörkt nu. Den här gången var det min tur att gå på bajamajan (men även M passade på att springa på dass). Eftersom det inte fanns något lyse på toa tog jag min lykta från cykeln och lyste upp inne så man inte satte sig i något oönskat…. Just det ja i Gränna var det kullerstenar och det var det värsta jag någonsin cyklat på.


Nu är det ca 2 mil kvar till Jönköping och köttbullar med mos. Så vi satte oss på cyklarna igen och drog i väg. Nu blev det cykellyse på både fram och bak. Det började även bli lite kallt, så på med extra vantar och regnjacka för att försöka hålla sig lite varm. Fortsatte framåt och cyklade om en del som inte hade lyse bak snacka om tokig, man syns ju inte och är lätt att bli påkörd. Innan vi var framme vid nästa depåstopp hade det blivit rejält kallt och jag frös extremt mycket, hade också börjat bli lite trött.

Efter 5 timmar var vi äntligen i Jönköping, hade tagit lite längre tid än jag hoppats på men vi var framme i varje fall. Nu var det dags att få i sig lite mat och framförallt att värma sig, tur att det fanns både varm mat och kaffe. Och Maarit hon passade på att besöka majorna två gånger och jag fick hålla upp dörren så hon såg något eftersom det var så mörkt J

Nu var det dags att göra det viktiga valet, bryta eller fortsätta cykla. Turen ner hit hade verkligen inte varit en dans på rosor. Jag hade haft det väldigt, väldigt tufft. Låren började ta slut eftersom vi ofta hamnade i klungor som cyklade lite för sakta och var nere på så låg fart i uppförsbackarna så att man nästan stod still. Jag har inte lårmuskler för att kunna köra på det sättet. Snacka om att tankarna svischade fram och tillbaka i huvet fortsätta eller inte fortsätta?!?!

 

Lite förvirrad var jag nog men nu har jag i varje fall ändrat rubriken från Vasaloppet till Vätternrundan i stället. Tror inte det är så himla kul att åka Vasaloppet på skidor mitt i sommaren :P

I MÅL!!!!

Vätternrundan 2011 - check!

Då var det dags

att ta sig an sista utmaningen i klassikern kl. 20 i kväll går starten, utvilad och peppad som tusan :)
Vädret ser ut att bli relativt bra, men det kommer att blåsa lite om man tror yr och smhi, ja lika bra att kolla in bägge, jämföra och ta det som ser bäst ut!