Förhöjd sänka

Idag var det så dags att, efter en veckas sjukdom pallra sig iväg till farbror doktorn. Halv elva fanns det tid och en halv timmes dejt hade jag tillsammans med honom. Ja, det blev väl ca 15 minuter resten fick jag sitta vid provtagningen och vänta på provsvar. Domen: förhöjd sänka alltså jag är sjuk på riktigt; luftrörskatarr. 
Jaha, bara att gilla läget och hålla sig lugn m.a.o. ingen träning på 10 dagar :(


Han tog sig även en titt på en leverfläck på ryggen, tycker den har växt lite på senaste tiden och för att vara säker på att det inte finns några förändringar i den. "Den kan jag ta bort på en gång, det behövs inte ens bedövning". Uhm.. tyckte jag gör det inte ont??? Jag ska träna i morgon kan jag göra det??? "Jag tar bara saxen" tyckte han...
Iväg och leta reda på ett rum vilket visade sig vara upptaget. Vilken tur tänkte jag... men så pös doktorn iväg en liten stund och kom sen tillbaka till sitt undersökningsrum med något i handen. Dra upp tröjan och vips så var leverfläcken borta, bara knipsa bort den så där. Och jag som höll på att svimma när jag förstod att han skulle ta bort den utan bedövning. Kan man ju inte det gör ju ont ju när man skär i en. 
Men nu är den väck den lille rackaren och inte kändes det något heller. 
Tänk att man kan hia upp sig så för något, det är ju precis samma sak med sprutor man tror att det ska göra ont och är sen så förvånad när det är över och man i princip inte har känt något. 


Efter besöket var det bara att pallra sig iväg till apoteket och hämta ut hostmedicinen och penicillinkur på 10 dagar.

Dags att säga welcome medicin och good-bye FOREVER till luftrörskatarren.


Natti!